17 dagar kvar till panams

Det gick inte att springa idag, jag försökte inte ens för att jag vaknade helt täppt i nästan och hes.

Jag stannade kvar hemma och tog det väldigt lugnt.
Efter ett tag började jag känna mig mycket bättre och jag kunde köra passet som började kl 17.00.
Jag kom dit rätt så tidigt, Robban var där också så vi fuskade lite och började träna innan alla andra. Hehe men väldigt lugnt.
Robban är förresten en man som ni kommer läsa fler gånger om, han tränar på min klubb, är inte verksam som instruktör men för mig är han det.. Han lär ut mycket och ger mycket stöd, och ni kunde se honom heja på mig i dokumentären om mig som sändes på. Svt.

Men Marcus pass:
En jobbig pass som vanligt, men Marcus skrek bara det här inte jobbigt, nää inte alls.
Det va ca 50 minters bara sparring-det kändes jobbigt men min kondition är verkligen på topp nu.
Så jag kunde köra på match efter match.
Ibland när det blev jobbigt så slappnade jag av i några sekunder och sen hämtade nya krafter för att explodera, det gäller verkligen hitta balans i en sparringmatch för då går det riktigt bra.

Min första pass som lila bälte :) , och då så klart både på skoj och allvar körde folk på mer än extra.
Speciellt vitbältare var sugna på att ta en lilabältare. hehe

Efter träningen stack jag ner direkt till Bosön för vår klass hade repetition inför morgondagen: Bosödagen ( kolla längre ner).
Så hemskt duktiga alla var, jag och Simon kommer vissa lite jujutsu och karate tricks och hålla i prova på aktiviteter.

Ja,..,,,,17 dagar kvar..... det känns mer än bra.
Jag kommer somna så gott inatt.

Kommentarer
Postat av: Henrik Hjelmberg

Härligt att se att du rullar på med träningen och verkar ha kommit igång ordentligt efter skadan. Keep up the good work // Henrik

2008-03-13 @ 10:09:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0