9 dagar kvar,
Jag hade skön 1 timmes promenad imorse innan frukost, sen skrek kroppen efter att stoppa i sig mat.
Ända sen igår :)
Jag lämnade Bosön idag vid 15-tiden för att vara med på styrelsemötet för FIPI, Föreningen Internationellt Partnerskap för Idrottsutveckling
Jag blev invald i styrelsen för ca en månad sen. Jättekul och mycket stimulerande arbetsuppgifter.
Träning på tisdagar börjar 17, och jag var kvar på mötet tills 17.20.
Därför började jag på passet som startade 18.30 istället.
Det var Alex som hade träningen och precis som Veja började han fråga mig: Arnela -hur många dagar är det kvar :)
9 dagar!!!!
Åter igen samma sak, jag var slö och seg i början.
Tänkte bara på mat :)
Men sen hände det igen, jag körde på ordentligt .
Jag fick nästan tårar i ögonen-för det kände så bra och jag var så explosiv.
MIn kropp lyder mig, fast jag inte har varit snällt mot den på flera veckor,
Det märkliga är att kroppen fortfarande efter nästan två månader, inte vant sig vid bantning.
Alltså jag vill äta mer och mer för varje dag. Hunger har inte lugnat ner sig.
Direkt efter kvällens pass, gick jag till omkläddningsrummet och började käka vad som fanns i min matlåda: kycklingfärs med blandad sallad, 1 avokado och några stycken pastapenatte :)
Men kroppen vill fightas trots allt.
Jag kommer fixa vikten och kunna kolhydratladda kvällen innan.
Det kommer gå så bra...:):)
Kämpa på bara...9 dagar kvar!!!
Ända sen igår :)
Jag lämnade Bosön idag vid 15-tiden för att vara med på styrelsemötet för FIPI, Föreningen Internationellt Partnerskap för Idrottsutveckling
Jag blev invald i styrelsen för ca en månad sen. Jättekul och mycket stimulerande arbetsuppgifter.
Träning på tisdagar börjar 17, och jag var kvar på mötet tills 17.20.
Därför började jag på passet som startade 18.30 istället.
Det var Alex som hade träningen och precis som Veja började han fråga mig: Arnela -hur många dagar är det kvar :)
9 dagar!!!!
Åter igen samma sak, jag var slö och seg i början.
Tänkte bara på mat :)
Men sen hände det igen, jag körde på ordentligt .
Jag fick nästan tårar i ögonen-för det kände så bra och jag var så explosiv.
MIn kropp lyder mig, fast jag inte har varit snällt mot den på flera veckor,
Det märkliga är att kroppen fortfarande efter nästan två månader, inte vant sig vid bantning.
Alltså jag vill äta mer och mer för varje dag. Hunger har inte lugnat ner sig.
Direkt efter kvällens pass, gick jag till omkläddningsrummet och började käka vad som fanns i min matlåda: kycklingfärs med blandad sallad, 1 avokado och några stycken pastapenatte :)
Men kroppen vill fightas trots allt.
Jag kommer fixa vikten och kunna kolhydratladda kvällen innan.
Det kommer gå så bra...:):)
Kämpa på bara...9 dagar kvar!!!
Kommentarer
Trackback