Tankar från Scandinavian open bjj 08
Var ska man börja?
Jag och Tove kom fram strax innan kl 16, vi skulle börja sen 16.50
Det kändes lite i min mage, och yes jag var lite nervös men jag kände också otrolig lättnad och lugnhet.
Jag körde lätt uppvärmning , hälsade på en hel del folk fast jag egentligen inte gillar göra det innan matcherna:) , drog mig ifrån lite då och då och körde mina triggers: knyta ihop händer och sträcka ut.
Sån power :)
Det var många tjejer som tävlade men få i purple belts divisionen i Sverige, jag hade 2st tjejer i min viktklass.
Samma tjejer som jag egentligten skulle ha mött förra året.
Men det blev bara en motståndare för mig i år, den andra tjejer blev sjuk precis som på förra årets Scandinavian.
Jag och Lena fick mötas istället. Lena har vunnit många tävlingar och jag hade inget än bara respekt för henne.
Hon hoppade runt min midja direkt och inom kort satte hon "triangel".
Den satt tight men jag fick lugna ner mig och tänkte bara: ARNELA DET HÄR FIXAR DU som du har gjort många gånger innan!
Jag lyckades ta mig ur triangeln och då exploderade och körde rakt genom mitt game: passera guard och byte av positioner.
Rätt så tråkig :) men det är simpelt och basic och man blir överlägsen.
Lena lyckades komma upp på min rygg en gång och hennes armar var väldigt nära min hals men jag tänkte bara: ARNELA DU SKA VINNA.
Jag vann överlägset, en annan tjej som var överlägsen var Tove hehe FEELING GIRL!!!!!!!
Hon vann sin och öppna klassen. Grattis gumman from the bottom of my heart!!!
Jag ser öppna som reserv, om jag skulle förlora min första match i min viktklass.
Jag kör inte ens öppna när jag flyger så långt som till Usa.
För det känns som att man måste ladda om på nytt, 100% fokus på att vinna .
Varför göra det igen när man har redan vunnit en gång ? :)
Men jag tror jag måste ändra på det, för jag förlorar en hel del "erfaranhet"
Något annat jag måste ändra på är mitt game , för någon kommer knäcka det.
Eller egentligen kan jag bara förstärka det ännu mer och utveckla ett till game som reserv.
Men jag bara ÄLSKAR att passera, den härliga känslan när fötterna har passerat ben och man får en fast position.
POINTS :)
Tack till alla lyckoönskningar och tack till alla som hejade på mig.
Jag hörde en hel del röster men var extra trygg för mig: Robbans.
Honom hörde jag genom hela fighten fast jag brukar kunna koppla bort alla röster.
Hans stöd är oberskrivligt! TACK!
Tack till min Jenna också!
Jag och Tove kom fram strax innan kl 16, vi skulle börja sen 16.50
Det kändes lite i min mage, och yes jag var lite nervös men jag kände också otrolig lättnad och lugnhet.
Jag körde lätt uppvärmning , hälsade på en hel del folk fast jag egentligen inte gillar göra det innan matcherna:) , drog mig ifrån lite då och då och körde mina triggers: knyta ihop händer och sträcka ut.
Sån power :)
Det var många tjejer som tävlade men få i purple belts divisionen i Sverige, jag hade 2st tjejer i min viktklass.
Samma tjejer som jag egentligten skulle ha mött förra året.
Men det blev bara en motståndare för mig i år, den andra tjejer blev sjuk precis som på förra årets Scandinavian.
Jag och Lena fick mötas istället. Lena har vunnit många tävlingar och jag hade inget än bara respekt för henne.
Hon hoppade runt min midja direkt och inom kort satte hon "triangel".
Den satt tight men jag fick lugna ner mig och tänkte bara: ARNELA DET HÄR FIXAR DU som du har gjort många gånger innan!
Jag lyckades ta mig ur triangeln och då exploderade och körde rakt genom mitt game: passera guard och byte av positioner.
Rätt så tråkig :) men det är simpelt och basic och man blir överlägsen.
Lena lyckades komma upp på min rygg en gång och hennes armar var väldigt nära min hals men jag tänkte bara: ARNELA DU SKA VINNA.
Jag vann överlägset, en annan tjej som var överlägsen var Tove hehe FEELING GIRL!!!!!!!
Hon vann sin och öppna klassen. Grattis gumman from the bottom of my heart!!!
Jag ser öppna som reserv, om jag skulle förlora min första match i min viktklass.
Jag kör inte ens öppna när jag flyger så långt som till Usa.
För det känns som att man måste ladda om på nytt, 100% fokus på att vinna .
Varför göra det igen när man har redan vunnit en gång ? :)
Men jag tror jag måste ändra på det, för jag förlorar en hel del "erfaranhet"
Något annat jag måste ändra på är mitt game , för någon kommer knäcka det.
Eller egentligen kan jag bara förstärka det ännu mer och utveckla ett till game som reserv.
Men jag bara ÄLSKAR att passera, den härliga känslan när fötterna har passerat ben och man får en fast position.
POINTS :)
Tack till alla lyckoönskningar och tack till alla som hejade på mig.
Jag hörde en hel del röster men var extra trygg för mig: Robbans.
Honom hörde jag genom hela fighten fast jag brukar kunna koppla bort alla röster.
Hans stöd är oberskrivligt! TACK!
Tack till min Jenna också!
Kommentarer
Trackback
