arnelabudokampsport

Jag har tänkt hålla mig vaken så att jag kan sova på flygplanet.
Då slipper jag jobbiga jetlag när jag kommer hem, tänkte jag.
Vi får se om jag lyckas med det.

Läser mina mail nu och det "roliga" är att många ställer ungefärliga frågor som "Är du sur/ledsen" Är du orolig över knäet?

Är du sur?
Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte kände lite bitterhet över vad som har hänt.
Ena stunden har man den perfekta känslan och i nästa sekund känner man smärta.
Men sur är jag inte.
Det hör till tävlingslivet.
Det enda jag bryr mig är att jag får erfaranhet och styrka som krävs att VM-guld i juni månad.
Den här tävligen trots tråkiga avslutet har fört min mentala styrka ett steg uppåt.
Så sur är jag inte.

Knäet.
Jag diskuterar inte knäet förrän jag har pratat med min sjukgymnast :)
Men jag tror och ber att vila 1-2 veckor kommer ställa allting till rätta.
Och i värsta fall ha operation efter Mundial om det verkligen behövs så att jag slipper ha svåra problem med knä i framtiden

Här en bild på mig när jag står i kön för att komma in och kolla på svartbältesfinaler.
Det har aldrig nånsin hänt att man har behövt köa men bjj börjar bli mäktigt stort så snart blir de tvingna att hyra en riktig stor sporthall och inte en college-gymnastik sal..
Jag passade på och hämtade min bronsmedalj, en vinst gav mig tredje placering på Pan Ams.


Jag bör vara hemma vid lunchtid på onsdag, jag ger mig själv 2 semester dagar till. :) Tills jag kommer övet jetlag-problemet.
Så jag kommer börja jobba på Sats, besvara mail och projekt först på fredag.